raakel.blogg.se

Bilden är från i somras. Denna lilla krabat hade flugit in i vardagsrumsfönstret och tuppat av, så pappa tog in den en stund. Lillen andades i ultrarapid och han kunde knappt stå på benen. Vi la ut fågelstackarn på fönsterblecket och tjugo minuter senare hade den flugit iväg igen. 

 

Ibland händer det att jag hetsar iväg och inte ser mig för ordentligt. Full av energi och utan minsta eftertänksamhet rusar jag på i helt fel riktning tills jag stöter på något som får allting att ta tvärstopp. Något som får mig att vältas omkull och hamna liggnades på marken. Men istället för att ligga kvar på backen blir jag upplyft av en styrka och kraft som inte går att finna hos någon annan. Gud tar mig i sin famn, låter mig stanna upp och hämta andan en stund innan jag klarar av att gå vidare, förhoppningsvis med lite mer erfarenhet och tanke på hur jag ska sätta mina fötter för att inte ramla på näsan igen. 

 

I våras kämpade jag med tankarna hit och dit. Vad vill jag? Jag var skolless minst sagt. Ändå sprang jag på, mantrade "allt känns bra" till alla som frågade om plugget. W var den enda som fick höra om mina funderingar. Jag struntade i att plugga inför tentorna, struntade i att gå på föreläsningar som inte var obligatoriska och grät av tristess varje gång jag var tvungen att läsa studentmailen. Och istället för att stanna upp redan då fortsatte jag. Av flera anledningar: 1. Jag vill inte framstå som en looser. 2. Jag kan inte ge upp ännu en utbildning. Det är inte bara ett svek mot alla i min omgivning, staten och landets skattebetalare. Det är ett svek mot mig själv. 3. Jag har ljugit till alla om att allt känns bra. 4. Vad ska jag göra istället? 5. Min livsplan går i stöpet, igen. 

 

Men så kom hösten. Jag bestämde mig. Nu pausar jag. Det går inte längre, jag har ingen som helst motivation att fortsätta. Inte med detta, inte nu, inte såhär.

 

Nu sitter jag istället i Fadersfamnen och pustar ut ett slag medan jag försöker fundera ut, lyssna in vart Han vill leda mig. Under tiden jobbar jag, tar fotokurser på Moderskeppet Guld och lever ut min kreativa sida. Och vet ni vad? Det känns till 100% sanning riktigt skönt.