/ Allmänt /

Crescendo 2014

Så blev även jag indragen i att spela i Almost Creschendo 2014. Nio år sedan sist, så denna gång ska jag väl förhoppningsvis kunna spela bättre. Crescendo är för mig ett glatt minne och en stor inspiration. Jag bara 11-12 år gammal när jag fick åka med orkesterbussen till Moesjøn i Norge och sitta och spela med massa proffsmusiker. Det var en riktigt rolig upplevelse ska jag tala om. Så nu när jag fick chansen att få vara med igen kunde jag inte hålla mig. A trip down the memory lane, så att säga.
 
Vilka minnen! Bussresan med Stina, "Bussis" och "Chaffis", salsastegen med Pia-Karin och "Hagrid"( Sebastian Dubé - googla honom, han SER ut som Hagrid!), och de lååånga övningarna. 
  
Crescendo är ett musikprojekt för orkester (blås, stråk, slagverk, gitarr, keyboard/piano, trummor+kör) som utfördes som ett samarbete mellan olika musikskolor i Västerbotten (Skellefteå, Lycksele, Umeå) och Moesjøn och Mo i Rana från Norge år 2005/2006. Nu, 9 år senare, är det alltså dags att återuppliva gamla minnen! Dirigent är Arvid Martinsen från Norge och det är också han som har komponerat och arrangerat den mesta musiken som spelas. Saxofonisten Jonas Knutsson har också skrivit en del stycken, och han är solist under hela konserten. Med sig har han "Jonas Knutsson quartet" bestående av pianisten Anders Persson, kontrabasisten Christian Spering (första gången vi spelade Crescendo var det Sebastian Dubé som spelade kontrabas), en trummis som jag inte vet vad han heter och så Rafael Sida på slagverk. 
 
Om ni vill höra en bra konsert, kom! Vi spelar kl. 15 och kl. 19 i konserthallen, Nolia. Pris: 100kr/vuxna och 50kr/barn och ungdomar under 18. 
/ Allmänt /

Slutet på långdistansförhållandet!

Nu tar vårt långdistansförhållande slut (förhoppningsvis för evigt). William kommer hemhem i kväll någon gång, och denna gång stannar han i Lycksele för resten av sommaren. Nu har vi inte setts på över tre veckor, och jag blir riktigt lycklig i hjärtat när jag inser att vi kanske aldrig mer kommer vara ifrån varandra så länge mer. Jippi! 
 
Till hösten kommer vi båda försöka bosätta oss i Umeå, antingen för att plugga eller för att jobba. Huvudsaken är att vi kommer att bo i samma stad. Halleluja på den! Jag ska inte klaga på den relativt korta tiden vi har levt i ett distansförhållande (ett år + 3 månader när jag var i CR). Men jag är så fantastiskt glad att det är över! 
 
 
Yo no puedo vivir tan distante de ti,
eres tú la ideal somos tal para cual
Yo te necesito como el aire que respiro, 
como huella en el camino, 
como arena al coral 
Te necesito como el cielo a las estrellas 
y el invierno al frio 
 
(Te Necesito - Luis Miguel)
/ Musik / Tro /

Mitt Fantasitält

Man ska inte underskatta lovsången. Åh, vad det känns bra för själen att lyssna till Guds röst genom musiken. Amen. 
 
Lyssnar just nu till albumet As For My House med Rick och Cathy Riso. Finns på spotify. Det är en live-cd med lite prat också. När jag blundar så känns det som om jag är på ett tältmöte, mitt ibland massa andra människor som prisar och lovsjunger. Det är en sån härlig, kärleksfull stämmning i mitt fantasitält. Det luktar fuktigt gräs och sommar, det är lagomt svalt och frisk luft fyller mina lungor. Jag känner mig hemma, sedd, älskad, omsluten. Sådär som man behöver få känna sig. Jag tror jag behöver besöka det där fantasitältet lite oftare, det är ju ett av de bästa ställena att vara på.