/ Allmänt / Tro /

Vänner för livet

Idag träffade jag min fina vän A över en lunchdate för att ta ikapp lite prat och för att ta farväl innan plugget börjar. Hon iväg till Skövde och jag iväg till Umeå. Att man då aldrig ska få ha alla nära och kära på ett och samma ställe samtidigt någon gång. Menmen, det är väl livet gissar jag. Det är tur att vi har skype och mobiler och sånt, så man kan hålla kontakten ändå. Och sedan är det ju faktiskt inte alltför länge kvar till jul heller. 
 
Är så lycklig över att jag fått bli välsignad med så underbara vänner som jag faktiskt har. Jag är så tacksam över allt de någonsin gett och ger mig av deras kärlek och omtanke, råd och erfarenheter de delar med sig av. Vänner är verkligen någonting jag inte skulle klara mig utan. De hjälper mig vara den bästa versionen av mig själv, utan att egentligen kanske veta om det. Tack för att ni finns! 
 
Ordspråksboken 27:17
 
Canon EOS 60D, 70-200 f/2,8
/ Allmänt / Bilder /

En augustikväll

Imorgon är det J&E:s bröllop, en spännande dag med andra ord. Och en lite nervös dag, framför allt för dem kanske, men lite grann för mig också. Dels för att jag ska spela fiol till I:s sång på vigseln (Kärleksvisan, Sarah Dawn Finder), men också på grund av att det inte är alltför länge kvar till mitt egna bröllop. Mitt och Williams. Och det gör mig sådär pirrigt nervös. Därför har jag tillbringat dagen med olika nervlugnande aktiviteter. Bland annat spelat piano, fiol, gosat och lekt med lillkissen, och under regnuppehållet har jag plockat blåbär och tittat till fåren. Allt för att hålla nerverna i schack. Och det fungerar rätt så bra faktiskt. 
 
Canon EOS 60D, 70-200 f/2,8 (Ej red.)
/ Allmänt / Bröllop /

Seasons may change

Nu är hösten igång. Och bröllopsplaneringen likaså. Båda delarna känns spännande, men det är väl inte så konstigt att jag tycker den sistnämnda grejen känns roligare. Fast på ett sätt jobbigare också. Det är så ofantligt många beslut som ska tas. Och så många saker man som par ska komma överens om. Vart ska vi vara, vilka ska vi bjuda, vilken mat som ska serveras, hur mycket pengar vi ska lägga på alla olika delarna.. etc. Ofantligt. Men inte oändligt. Tillslut kommer ju alla de där jobbiga besluten vara gjorda och vi kommer stå där framme i kyrkan och säga "ja" till varandra. Och det känns så galet spännande!