raakel.blogg.se

Äntligen är sovrummet färdigt! Det tog SÅ mycket längre tid än vad vi planerat eftersom vi blev tvugna att riva ner all tapet - och då menar jag ALLT. Ända ner på själva väggskivan (eller vad det nu heter). Men igår blev vi färdiga med målningen! W spikade snabbt fast lister och så bar vi ner hela sovrumsmöblemanget och spikade upp en tavla och mitt ljusslingepyntade armeringsjärn. Blev faktiskt mysigt. Får lägga upp bild senare. 

 

Till inläggets titel:

 

Igår när jag som vanligt kollade igenom mitt instagramflöde så klickade jag upp en såndär "story" längst upp där de man följer, vänner som främlingar, lägger upp bilder, texter eller videos för att man som följare ska kunna hänga med i deras vardag. Möttes av en fin sak. En av alla de fantastiska fotografer jag följer (, kanadensare) skrev under flera bilder om hennes och hennes mans längtan efter ett syskon till deras treåring. Det fina var att denna s.k. storyn inte slutade där. Hon fortsatte med att föra vidare ord från en predikan hon nyligt hört som handlade om "Gods perfect timing", och valde att istället för att gräva ner sig i det hon inte för tillfället har, vara tacksam över det hon faktiskt har välsignats med. Eftersom dessa känslor och tankar är något jag själv bär på kunde jag inte låta bli att svara henne. Och så skrev vi en stund fram och tillbaka. Hon bad för mig och jag bad för henne. Och jag kände mig så buren. Av hennes story och av de ord vi fick dela med oss och utbyta. Från en främling till en annan.